skip to Main Content

Sveriges Fäbodbrukare följer utvecklingen och diskussionerna kring djurskydd och djurvälfärd. Vi har kontakt med den ansvariga myndighetens (SJV) arbete med djurskyddet och vi tar även del av den problematik som växer fram med ifrågasättanden av animalieproduktionen och konsekvenserna för både djur, djurföretagare och lokalsamhället.

Fäbodbrukarna lever och verkar nära djuren och får därmed också en ingående kunskap och nära samverkansrelation med djuren. Detta sätt att leva i en småskalighet och verka naturenligt och nära djuren blir alltmer sällsynt i takt med generellt ökande besättningsstorlekar och stigande produktivitetskrav för jordbrukssektorn. Med denna utveckling följer också att allt fler i samhället saknar insikter och tillräcklig kunskap om den historiska bakgrunden för denna småskaliga djurhållning och de värden som inryms i att leva och verka nära djuren. Det blir därför en vår uppgift att bevaka och vid behov förklara och bevara handlingsutrymmet för traditionell djurhållning inom fäbodbruk och utmarksbete. Det handlar om villkoren och förutsättningarna för att upprätthålla den positiva och förtroendefulla nära kontakt som sedan förhistorisk tid utvecklats mellan tamdjur och människa i ett ömsesidigt beroende av varandra vid frigående betesdrift i skog och fjäll, och inte minst under de förhållanden som erbjudits under det nordiska klimatet. Det handlar alltså om de grundläggande villkor som format några av våra utpräglade lantraser och format deras generella hanterbarhet och tillgivenhet samt deras produktionspotential under dessa förhållanden.

Har du synpunkter eller funderar över något kring djurskyddsrelaterade frågor med anknytning till småjordbruk med fäboddrift så är du välkommen att höra av dig direkt till någon i styrelsen eller genom vår kontaktadress info@fabod.nu

2022-08-04  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde under 2020 en enkätundersökning bland målgruppen djurföretagare i Sverige för att kartlägga förekomsten av ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv”. Vi har tidigare redogjort för detta forskningsarbete i nyhet nedan (2020-10-08). Projektarbetet har nu avslutats och redovisats i en rapport och ett faktablad.

Fäbodbrukarna ingick i målgruppen såsom en mindre del av de totalt ca 9800 lantbrukare som fick möjlighet att svara på den grundläggande enkäten. 3815 (39%) lantbrukare svarade på hela enkäten och bland dessa ingick även ett mindre antal fäbodbrukare. Förbundet Sveriges Fäbodbrukare har inte medverkat i referensgruppen för projektet. Dock är ju många infallsvinklar högst relevanta även för fäbodbruket som stundom möter ifrågasättanden också för den traditionella betesdriften och betesrättigheter från olika parter i samhället, samt som exempel sådana konkreta frågor som de frigående betesdjuren i relation till såväl rovdjur som lösspringande hundar utan nödvändig tillsyn. Även fäbodbrukets djurhållning kan möta värderingsgrundad  kritik och hot från aktivister, liksom det är en återkommande problematik även för fäbodbrukarna med inbrott och stölder både på hemgård och på fäbod.

I rapporten görs en redovisning av undersökningen, det genomförda arbete sammanfattning av arbetet och de slutsatser man kommit fram till. På sidorna 82-86 ges en bra översikt genom redovisning av ett antal åtgärdsförslag: Det konstateras att djurproducenter i Sverige uppenbart drabbas av både djurrättsaktivister och annan brottslighet. Det konstateras ett behov av såväl skärpt lagstiftning som ökad prioritet av polisen för dessa frågor. Man föreslår från projektet ett antal åtgärdsstrategier; Mer allmän debatt; Uppmärksamma allmänhetens besök och passager; Analysera och bemöt obehöriga besök, intrång, stölder och skadegörelse; Avslutningsvis presenteras ett antal möjliga övergripande insatser från organisationer, myndigheter och politiken; Dessutom ett behov av ökade kunskaper och fördjupad forskning.

Rapporten ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv” SLU Alnarp, Inst för Människa och Samhälle, rapport 2022:3 finns att ta del av här.  Institutionen för Människa och Samhälle har också tagit fram ett sammanfattande faktablad baserat på det slutredovisade projektet, vilket finns att ta del av här: LTV-fakultetens faktablad 2022:1

2021-04-15 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa.

2021-03-19 Förbundet Svensk Fäbodkulturs remissvar angående Rapport 2019:17  Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser och andra incitament än lagstiftning.
Fler remissvar finns att läsa på Näringsdepartementets sida. 

2020-10-08  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under 2020 genomfört en enkätundersökning bland målgruppen djurföretagare i Sverige för att kartlägga förekomsten av ”Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – företagarnas perspektiv”. Syftet med denna studie är att undersöka djurägande företagares erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige och bedöma konsekvenserna för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden. Målsättningen är att ge ökade kunskaper och insikter i dessa frågor och i en kommande handlingsplan peka på vilka möjliga och nödvändiga åtgärder som behövs för att skapa tryggare förutsättningar för Sveriges lantbrukare att bedriva en hållbar djurproduktion. Forskningsprojektet genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp, i samarbete med KTH, Stockholm, och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Mer information finns att läsa hos SLU

Projektet har nu lämnat de första preliminära resultaten. Av landets totalt ca 26 000 djurföretagare i olika branscher så har nästan 10 000 fått enkäten. Sammanlagt har 3 836 har lämnat fullständigt enkätsvar. Av dessa har 16% under de senaste åren utsatts för någon form av hot eller trakasserier på grund av djurproduktionen. Det är 41% som känner någon som varit utsatt. De vanligaste brotten är stölder, intrång och personliga trakasserier. Omkring 60% av fallen rapporterades aldrig till polis, och i nästan hälften av dessa fall uppgavs företagaren att det inte var någon idé eftersom det inte förväntas leda till något. Ungefär 29% uppger att den nuvarande situationen med förekomst av kriminalitet och hot påverkar livet negativt för dem och familjemedlemmar. I första hand söker den drabbade företagaren stöd hos kollegor. 53% upplever en bristande polisnärvaro i lokalsamhället. I sammanhanget konstateras att Näringsdepartementet upplevs inte alls vara stöttande. Ta del av den preliminära sammanställningen av resultaten här.

2019-07-02 Jordbruksverket fick under 2018 ett regeringsuppdrag att utreda konsekvenser av att införa ett krav på att hålla djur lösgående samt behovet av övergångsbestämmelser och undantag från kravet. Läs mera om uppdraget här. Under arbetet har SJV inhämtat synpunkter från företrädare för branschen,
berörda organisationer, intresseorganisationer och länsstyrelserna. FSF har lämnat synpunkter i saken.

Jordbruksverkets uppdrag har bland annat redovisats i en SJV rapport (2019:17). I den intressanta rapporten redivisas förutsättningar och omständigheter ur olika perspektiv. Sammanfattningsvis konstateras att en fullständig omställning til lösgående system kan medföra en total kostnad på mellan 9,5-14 mrdr skr. Vidare att SJV bedömer att det bör övervägas att ha generella undantag från kravet för sådan djurhållning som är värdefull ur kultur- eller husdjursgenetiskt perspektiv. Dessa riskerar annars att försvinna och gäller exempelvis hållning av svenska lantraser i bevarandesyfte och djurhållning i traditionellt fäbodbruk. Det finns en intressant redogörelse för fäbodbruket på sidorna 60-61 i rapporten. Den aktuella rapporten 2019:17 finns också att ta del av här.

2014-01-31
Artikel om aktuella djurskyddsrelaterade frågor i tidningen Lantbrukets Affärer ”För djurens bästa eller lantbrukarens?” Du kan även hämta artikeln som .pdfdokument här.

2012-06-08
FSF lämnar remissyttrande till Djurskyddsutredningen. Yttrandet kan hämtas här.
I vårt yttrande hänvisas också till yttranden från GFF och LRF.
Den samlade remisshanteringen kan också följas via regeringens hemsida.

2012-02-07
Djurskyddsutredningens betänkande – Ny Djurskyddslag (SOU 2011:75) är nu på remiss från Landsbygdsdepartementet. Sista dag för att svara på remissen är 2012-06-08. Missiv (pdf)
Följ remisshanteringen

2011-11-28
Djurskyddsutredningen presenteras – SOU 2011:75 Ny Djurskyddslag
Ny djurskyddslag, SOU 2011:75 del 1 av del 1 (pdf 1,6 MB)
Ny djurskyddslag, SOU 2011:75 del 2 av del 1 (pdf 2,7 MB)
Ny djurskyddslag, SOU 2011:75 del 1 av del 2 (pdf 3,1 MB)
Ny djurskyddslag, SOU 2011:75 del 2 av del 2 (pdf 2,8 MB)

2011-06-09
Kommittédirektiv 2011:49 ”Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning”

2011-03-19
Uppdraget för djurskyddsutredningen förlängt och ska redovisas senast 2011-11-30. Se vidare utredningens hemsida, länk nedan.

2009-06-04
Ny utredning ”Översyn av djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll”
Utredningen ska
– göra en bred översyn av den samlade djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll,
– lämna förslag till ny djurskyddslag och förordning, samt
– ge exempel på hur andra föreskrifter på området kan utformas.
Se även utredningens hemsida.

Back To Top